PHOTOKINA 2016 – NAJWIĘKSZE TARGI FOTO W EUROPIE

20 August 2016KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASH, TEKNOLOGIAndrzej Malyszko

PHOTOKINA 20-25 września 2016, Kolonia, Niemcy

Największe w Europie i wiodące w świecie targi branży fotograficznej. Co dwa lata odbywają się w Kolonii w Niemczech. Spotkasz tam nie tylko wszystkich liczących się producentów branży foto, ale sporo firm z Azji, specjalizujących się głównie w akcesoriach. Targom towarzyszą konferencje, gale nagród, wydarzenia artystyczne i kulturalne. Jeden dzień to za mało aby wszystko zobaczyć, dlatego redakcja Obscury rezerwuje sobie na Photokinę cały tydzień. Självklart, w rezultacie będziecie mogli zobaczyć obszerne reportaże fotograficzne, które dają w miarę pełny obraz targów.

Ale póki co, wspomnienia sprzed dwóch lat.

http://gallblogonim.blogspot.com/2014/10/photokina-2014-competitions-awards.html

http://gallblogonim.blogspot.com/2014/11/photokina-2014-exhibitors.html

http://gallblogonim.blogspot.com/2014/10/photokina-2014-kolonia-niemcy.html

http://gallblogonim.blogspot.com/2014/11/photokina-2014-community-v1.html

http://gallblogonim.blogspot.com/2014/11/photokina-2014-events.html

Redakcja

Katmandu. Zdjęcia przed końcem świata

25 July 2016KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Fotografia nie jedno ma imię. Kolorowa i czarno-biała, portretowa i krajobrazowa, reporterska i studyjna, czysta sztuka lub zaangażowana społecznie. I wreszcie, dobra albo zła.

Dzisiaj i dobra i zaangażowana. Dwie panie, fotografujące podróżniczki, Elżbieta Targońska i Magda Wallner zaprezentowały fotografie z Katmandu, Nepal. Portrety, sceny rodzajowe, życie codzienne, zabytki – życie miasta zamknięte w obrazy fotograficzne…

Wernisaż odbył się dokładnie w pierwszą rocznicę tragicznego trzęsienia ziemi. 25 kwietnia 2015 roku Nepal nawiedziło trzęsienie ziemi o sile 7,8 stopni w skali Richtera. Śmierć poniosło ok. 10 000 ludzi, mieszkańcy utracili domy, zniszczeniu uległy cenne zabytki, infrastruktura… Na zdjęciach widzimy Katmandu sprzed kataklizmu, to świat, którego w dużej części już nie ma.

[wptf id=”18″]

“Katmandu. Zdjęcia przed końcem świata”

25 kwietnia 2016 r, w rocznicę tragicznego trzęsienia ziemi w Nepalu w Galerii Wnętrz Domar odbył się niezwykły wernisaż fotografii Elżbiety Targońskiej i Magdy Wallner.

Utställning, prezentowana do końca maja, obejmowała 32 obrazy, fotograficzny zapis podróży do Katmandu, opis jego codzienności i historii, wrażliwy obraz Nepalu w jego wielowątkowej krasie, Nepalu jeszcze nieświadomego zagrożenia, które go czeka.

Podczas wernisażu uczestnicy nie tylko poznali opowieści autorek o podróży po Nepalu, ale także historię realnej pomocy Nepalczykom i walki ze skutkami żywiołu, o których barwnie opowiedział dziennikarz telewizyjny i wykładowca Sławek Matczak z Fundacji Mała Polska w Nepalu, który kilka razy był w Himalajach. Można było zasmakować potraw kuchni nepalskiej i wsłuchać się w koncert mis tybetańskich.

Ale najważniejszym punktem programu była charytatywna aukcja prac oraz możliwość zakupu pocztówek-cegiełek, z których dochód przeznaczony został na wyposażenie Domku Doktora czyli przychodni w małej wiosce Dumre k. Katmandu, która najbardziej ucierpiała podczas trzęsienia ziemi. W Domku Doktora lekarze wolontariusze z Polski bezpłatnie udzielają porad i leczą mieszkańców. [materiały prasowe]

[wptf id=”19″]

METRO by Ignacy50

21 June 2016KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Wystawa METRO by Ignacy50 prezentowana Galerii Teatru KOREZ w Katowicach, Plac Sejmu Śląskiego 2, do końca czerwca 2016.

Jak to się zaczęło?

Jak dla wielu z mojego pokolenia – Komunia i pierwszy aparat – w moim przypadku nie najgorszy FED – 4 (radziecka kopia aparatu Leica), pierwszy film zrobiony bez zdejmowania osłony z obiektywu… i jakoś poszło.

Kamień milowy to kurs fotograficzny zorganizowany przez ZHP pod egidą Świata Młodych – pierwsze zamieszczone zdjęcia, duma itd. I dziesiątki godzin w ciemni, które potem doprowadzą do zerwania z fotografią. Ale póki co zaczyna w plecaku uwierać buława Wielkiego Twórcy.

Przez kilka lat bezskutecznie próbuję sił na egzaminie na Wydział Operatorski łódzkiej Filmówki. Zamiast na studia trafiam do Studium policealnego w Katowicach. Wtedy to już jestem „zawodowcem” – próby zadziwienia świata, a na co dzień – śluby i kolejne godziny w atmosferze nasyconej TSS. Dochodzi do tego, że gdy tylko wchodzę do ciemni – nawet na stopach mam bąble…

Następuje to, co dziś nazywamy „wypaleniem” i fotografia odchodzi zupełnie na bok, aż znika.

Powraca po wielu latach – zaczynam pracę w reklamie – jestem znowu w studio, ale jako stylista, wymyślacz, chodzę po obrzeżach fotografii.

7 lat temu – na moich pięćdziesiątych urodzinach – goście oglądają w ogrodzie duże zdjęcia, opowieść z Pragi. Jakiś czas wcześniej kupuję cyfrowego Nikona D40 – wypoczynkowa podróż do Toskanii zamienia się w nieustanne fotografowanie, jakby ktoś coś odkorkował.

Poznany architekt wnętrz kupuje trochę zdjęć… i to już jest powrót. Pojawia się Ignacy50, potem świadomość, że fotografia cyfrowa to zupełnie coś innego niż tamta z której wyrosłem.

Pracuję coraz więcej, już pełną klatką. Coraz więcej wyjazdów, foton. Godziny przy poznawaniu Lightrooma – rośnie na powrót świadomość narzędzia. Z wyjazdów przywożę coraz więcej historii opowiadanych obiektywem niż tego, po co pojechałem – czyli motywów do fototapet etc.

Zaczyna powstawać NOTATNIK Z FOTOGRAFIĄ…..

Ciągnie mnie do dużych miast, a tam jest Metro. Tłum, bliskość, różnorodność, kilometry korytarzy i motyw za motywem. Zaczynam fotografować – nie ja pierwszy i pewnie nie ostatni staram się zobrazować atmosferę podziemnych korytarzy. Pierwsze zdjęcia mają datę 2008 – ostatnie z Amsterdamu 2016.

A jakaś anegdota ?

No jest… Prawdziwym powodem powstania przedsięwzięcia o tytule „METRO by Ignacy50” jest przypadkowa wizyta w Teatrze Elektrycznym w Skoczowie. Co to za miejsce? Efekt zwycięstwa Kultury nad komercją. Stare kino z roku 1913 przetrwało i odżyło. Na zewnątrz budynek wyremontowano zgodnie z wymogami Konserwatora, by w środku urządzić nowoczesną salę kinową na 100 miejsc. Powstało wspaniałe miejsce z poszanowaniem tradycji – zostawiono nazwę z początku XX wieku i … nie sprzedaje się tu kukurydzy. Ale prawdziwa perła to super nowoczesny projektor. Gdy po krótkiej rozmowie rzuciliśmy na ekran kilka moich zdjęć – byłem ugotowany. Musze tu coś zrobić. Kolejny „ wieczór z fotografią” znalazł swoje miejsce (wieczory z fotografią organizujemy z Żoną od kilku lat – fotografia jest pretekstem do spotkań i rozmów – po prostu).

Miejsce było, wynajęte niedrogo – zrobię pokaz zdjęć. Uwierzcie mi – 8 X 4,5 m to format znakomity do oglądania. Tylko co pokazać ?

I tak powstał fotocast. Musiał wypełnić wieczór. Gdy okazało się, że w Sali jest także znakomite nagłośnienie – zacząłem myśleć o muzyce. 272 fotografie, zmontowane w blisko 20 minutowy pokaz uświetnił muzyką młody, bielski kompozytor DOMINIK WAWAK.

Była sala, był pomysł na wieczór … to prawdziwa przyczyna powstania fotocastu.

Tamtego wieczoru wypełniliśmy całą salę (do rodziny należało tylko kilkunastu widzów) – prócz METRA pokazaliśmy dokument o święcie zmarłych w Meksyku – jego autorka to Mira Bernardes Rusin.

Od zmontowanych w ciąg obrazów fotografii było blisko do pomysłu na album i wystawę.

Nie ma sensu opisywać tego co już napisane i graficznie oprawione. 50 plansz mojej opowieści o metrze, które tworzą wystawę w katowickiej Galerii Teatru KOREZ to w zasadzie 50 stron albumu.

Grafika to dzieło bielskiego projektanta MARKA KLIMKA. Fotografie zrobiłem ja, a ponieważ jestem strasznym „ gadaczem”, to wewnętrzny imperatyw twórczy (co by to nie znaczyło) kazał mi napisać do zdjęć teksty. Zakładany format to 50 X 50 cm, istnieje 1 egzemplarz wydrukowany, a reszta … jak to dzisiaj – w sieci.

Gdybym od tego Feda począwszy nie przerwał fotografowania – może to inni pisaliby o mnie. A może nie? Za to teraz udowadniam, że prawdziwe życie zaczyna się po 50-tce – twórcze też.

Ignacy Cembrzyński, czerwiec 2016

Autor łączy pasję fotograficzną z własnym biznesem. Prowadzi “sklep z fotografią”:

Sklep z Fotografią powstał wskutek inspiracji przywiezionej ze Sztokholmu. Zobaczyliśmy tam na jednej z wąskich uliczek Gamla Stan sklep ze zdjęciami, który nie odpowiadał definicji “Galerii”. Sprzedawano tam fotografię typu “vintage” w bardzo różnorodnych postaciach. Od reprodukcji na pudełku zapałek, podkładce pod piwo czy makatce, aż do plakatu, fotografii w passe-partout, na dużych powiększeniach oprawionych w ramy skończywszy.

Postanowiliśmy spróbować na naszym rynku – oczywiście biorąc pod uwagę nasze możliwości. Nazwa nasunęła się sama – skoro nie galeria to “sklep z fotografią”. Naszym mottem, czy też reklamowym baseline jest hasło: Ozdabiamy Wnętrza. Oczywiście najłatwiej sprawdzić co robimy na stronie www.sklepzfotografia.pl czy też na FB. Krótko – proponujemy wprowadzenie fotografii do wnętrz w bardzo różnorodnych formach (poza fotografią kolekcjonerską, tym zajmujemy się bardzo rzadko), na tworzywach sztucznych, płótnie, folii czy w formie fototapety bądź plakatu. Zdarzało nam się drukować podłogi oraz sufity czy też fotografie naprawdę wielkoformatowe – największe powiększenie z mojej klatki to 8 X 6 m, zajęło całą ścianę w dwukondygnacyjnym pomieszczeniu pewnego domu.

Od innych wyróżnia nas połączenie mojej wiedzy o poligrafii wielkoformatowej i fotografii oraz handlowo – internetowe doświadczenie mojej Żony. Do dyspozycji naszych Klientów są moje fotografie lub ich własne. Współpracujemy z coraz większą ilością projektantów wnętrz – to nasz wymarzony Klient.

Gdzieś na ” horyzoncie zdarzeń” mamy plany galeryjne, ale to przyszłość. Na razie utrzymujemy się na rynku już prawie 6 år, co uznajemy za sukces.

Zdjęcia pochodzą z wystawy “METRO by Ignacy50”, zobacz także https://issuu.com/ignacy50/docs/metro_by_ignacy50_photobook

[wptf id=”16″]

Reportażowa Photo – reflektioner med anledning av rallyt av gamla bilar MOTOCLASSIC Castle Topacz

19 August 2015UTSTÄLLNINGAR, FLASH, ANDRA, TEKNOLOGIAndrzej Malyszko

Attraktiva evenemang drar massorna, många av dem har fotoutrustning. Låt oss tala om det, hur man fotografera dessa händelser, att materialet har ett värde på reportage, och han var inte bara “Söndag” souvenir…

Reportage är ett lagspel – mycket bra betänkande kan bestå av minst bra bilder, stor en bild gör inte, med en samling bilder av genomsnitt ger god täckning, och en dålig bild kan förstöra en bra helhet.

Feature denna historia – Det måste finnas någon berättelse. Naturligtvis historien mer eller mindre. Täckning av händelsen är berättelsen mindre, Dock bör en dramatisk sketch antas. Om det är konst öppning, Du kan berätta efter datum: kommer första gäster, öppnar – några “tal” och presentation av författarna, besökare att se utställningen, Gruppdiskussioner, scener, vissa utställda konstverk (men utan överdrift, till Nie katalog). Du kan fokusera på konstnären, och vad som händer runt omkring honom; eller uppdelat i kapitel: artister och tjänstemän, tittarna att titta på utställningen, Shutter moraliska och trivia… Det finns många möjligheter, du behöver inte veta när du väljer, låt oss rikligt material för att sedan ha mycket att välja mellan.
Ta bilder från konserten, hjälten är vanligtvis laget, och han ägnar mest uppmärksamhet – Men kom ihåg, lätt uttråkad av många bilder av ett lag, ofta från en plats. Låt ut om olika planer, fotografujmy publik, intressanta karaktärer och beteenden. Och om du lyckas gå backstage efter showen, vi har en chans att fånga “i kulisserna”.

MOTOCLASSIC Castle Topacz denna utomhus insamling av gamla och nya bilar. Evenemanget lockar mängder av besökare – i slutet vi alla älskar bilismen. Jag tror, att det största misstaget vore att skjuta endast fordon, oavsett hur gammal eller lyx som de. Om vi vill visa även de mest, galleri skulle vara hundratals och knappast någon obejrzałby dem alla. Naturligtvis fotografujmy utställningar, och massor av det, men låt oss inte försöka konkurrera med fotografering karriär – vi har ingen chans att ta bilder av reklam. Låt oss försöka hitta sitt eget sätt att berättarröst, Standard erkännande Fyll i detaljerna, ovanligt perspektiv, operujmy skärpedjup, betraktningsvinkel. Undvik inte sztafażu, Det varierar ofta bilden.
Men också fotografujmy människor, några intressanta karaktärer, scener. Ibland är det någon märkligt klädd, vid andra tillfällen kön för drycker eller ett barn i en rolig pose. Var inte rädd för att kontakta fotograferade – ibland du inte märker, de är fotograferade, vid andra tillfällen skwitują leende (viktigt, inte vara spänd, bör le först), och ibland ta spelet, zapozują, De talar eller begär att sprida bilder. Du måste vara öppen… Om någon inte vill – Det är ingen mening att driva, Vi ber om ursäkt och avgå (såvida inte ett ämne värt syndens, då måste man försöka, men att ta en bild, men diskret, bråk tjänar inget syfte). För en sådan stor och bred händelsen bör fira den två gånger, det första är inte allt meddelande, och dessutom kan vi enda bypass göras med en optik (en standard zoom – i mitt fall Tamron 17-50 2.8), och en från en annan (och – Samyang 8mm f3 5 ae fisk öga för en förändring från Pentax 135 2.5), vilket sparar konstant förändring linser.
MOTOCLASSIC händelse som det egentligen inte finns kronologi – en massa saker händer samtidigt på många håll, oavsett när du kommer – Du ser nästan allt. Ingen linjär berättelse, Så du måste leta efter en annan nyckel till berättelsen. Det kan bygga rapportdelen (gamla bilar, ny, publik, Andra sevärdheter…), och kan blanda ämnen, så att de varvas med? Valet är inte alltid lätt.

Utbytet är riklig, så se till att granska den och kasta bort så mycket som möjligt, i första raden av bilder misslyckade – fokus, dåligt inramade (Försök att beskära i det skede då du tar ett foto, inramning i den slutliga, även en hög upplösning bör vara en sista utväg, inte efter att vi har flera linser, Sedan något att trimma), om en sådan tråkig, Jag aldrig kommer att använda – alltför intima, fotograferad i en avgjort ofördelaktiga villkor; vi är inte paparazzi. Det tar också bort dubbletter bilder, även om de alla verkade bra, Dessa lämnar, vilket verkar vara det bästa – andra aldrig användbara. Och så kommer en massa bilder.

Nästa steg är att välja ett scenario och förval av foton för bearbetning. Tryckta rapporter innehåller flera – flera bilder. På Internet, så ingen anledning att begränsa – både nätet och titta mer uthållig. Men kom alltid ihåg, att det belopp som inte gör kvalitet och även de bästa bilder i större mängder trötthet – jeśli materiał jest obszerny i wart pokazania, den kan delas upp i flera delar, np. varje del en liten bit av något annat.
Publikationer på Internet, särskilt de Rapportering, De kräver inte behandling kataloger eller utställningen. Det är ingen mening att exponera i full upplösning – inte tillräckligt, att knappast någon kommer att vara i watching, det är fortfarande utsätta sig för piratkopiering och missbruk av våra immateriella rättigheter, till exempel genom användning av publikationer utan vårt medgivande. Med storleken på dagens monitorer 1024 pixlar långsida ganska tillräckligt. Förutom storleksändring, måste vi rätta – där de lätt överexponerad eller underexponerad (svårare att korrigera underexponering) ljusstyrka, vitbalans och andra smärre brister. Bilder med stora brister vi inte längre har – Vi kastade dem tidigare.
De flesta program för att utveckla / bearbetning av digitala bilder har potential för sådana justeringar och batchjobb (sats) – eller flera bilder på en gång.

Jag fotograferar alltid i RAW, kommer, För det första jag tillräckligt stor minneskort, och andra bara RAW ger fullständig processkapacitet. Det är inga problem vare visning eller förhandsval, eller ens en enkel beredning – ett gratis program Irfan + plugins stöder praktiskt taget alla bildformat.

Efter ett första urval och arrangemang av bilder i storleksordningen det valda scenariot tillvägagångssättet för val igen. Låt oss granska materialet, försöker se ur läsaren. Låt oss ta bort bilder som, inte total matchnings, avvikande tekniskt eller klimat, som kan bryta någons klart bra. Det är inte värt att publicera bilder “reklam” – i slutändan ingen vi inte betala för det. Skorygujmy ordning, så att vårt sinne var klar och läsbar. Och slutligen (Generellt är det önsketänkande) Låt oss be yttrande från någon jag känner.

Och nu några exempel på MOTOCLASSIC Castle Topacz:

organisation Innehåll

fordon – olika skott (hel, detaljer, perspektiv…)

scener, värdinnor…

atrakcje towarzyszące

Fler bilder här (och förvänta dig inte, att allt jag skrev ovan är tillämplig i min rapportering – det är lätt att hantera…): http://gallblogonim.blogspot.com/2015/08/motoclassic-zamek-topacz-wrocaw-15.html

“Med osäkerhet osäkerhet” öppningen av utställningen i House of romanska

13 August 2015KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Lower Silesia Photo Center är en byrå för Centrum för kultur och konst i Wroclaw. Beläget i den historiska hus Maidens Trzebnickie, den äldsta bostadshus i Wrocław med 1208 år.

Med tillstånd av Nationalmuseum. M.K. Čiurlionis i Kaunas Lower Silesia Photo Center är klar fotokopior av original 76 foton, visar det dagliga livet för flyktingar i Vilnius i slutet 1939 Jag 1940 år. Fotografierna immortaliseras litauerna, Polacker och judar.

Boleslaw och Edmund Zdanowscy “Med osäkerhet osäkerhet: krigsflyktingar i Litauen under andra världskriget” – 6.08-26.09.2015

“Med osäkerhet osäkerhet: Krigsflyktingar i Litauen under andra världskriget

I 2014 år har gått 75 år efter, gdy po napaści Niemiec hitlerowskich na Polskę 1 września 1939 Litauen var översvämmade med massor av flyktingar - civila och soldater interner Polish. Lite senare, Oktober 1939 år, också kom bosatta i Tyskland och Sovjetunionen, De tvingade av myndigheterna där att lämna sina länder.
Dessa händelser var en stor utmaning för regeringen i Republiken Litauen, sedan kort efter att ha återupprättat Vilnius (10 października 1939 år) redan de var tvungna att lösa många problem i samband med antagandet av nyanlända, m.in. Säkerhet, Registrering, Boende, boarding, tilldelningen av utsläppsrätter, tillhandahållande av medicinska tjänster, ta hand om föräldralösa barn, utbildning och andra. Enligt uppskattningar av den litauiska Röda Korset 2 grudnia 1939 roku zarejestrowano 18311 ankomster: 3273 Litauerna, 7728 Polacker, 6860 Judar, och i mitten av januari 1940 roku takich osób na Litwie przypuszczalnie było już 34 939: 4173 Litauerna, 17297 Polacker, Vitryssar, Ryssar och 13469 Judar.
Den Fototeka och dokumentation av National Museum of Art. M. K. Čiurlionis har en unik samling 76 foton. För att uppmärksamma det faktum att museet har förberett en utställning med titeln "Från osäkerheten i ovisshet: krigsflyktingar i Litauen under andra världskriget ", flyktingar presenterar samtida vardag, starkt präglad av den negativa bilden av komplicerade internationella relationer, som ekon resonans i dag.
Stämningen i Vilnius i slutet 1939 - I början av 1940 förevigades i dina foton, Edmund (1905-1984) och Boleslaw (Cut-Kelpšaitė, 1908-1982) Zdanowscy, som i 1945 De repatrierades till Gdynia. Dottern välkända fotografen Janina Tallat-Kelpšienė, uppvuxen i Kaunas, Han kom till Vilnius för att studera med framstående polska och litauiska fotografen John Bułhak (1876-1950), Det har också förekommit, gifta Edmund Zdanowski - student och medarbetare av mästaren själv.
Zdanowscy åtog sig att utföra detta uppdrag på begäran Aid Society Wileńszczyźnie (Society of Vilnius region stöd). Varje foto märks den konkava avtryck (E.B.ZDANAUSKAI / VILNIUS), på baksidan bär stämpel Zdanowskich (Och. Ir B. Zdanauskai / BILDER - VILNIUS / Vilnius, g-VE 25 b. 5) och limmade papper med den tryckta suggestiva beskrivning av den presenterade bilden, utarbetats av företrädare för samhället. Både fotografier själva, jak i komentarze są cennym ikonograficznym źródłem wiedzy o codzienności pozostającej w cieniu wydarzeń historycznych 1939 år, reflekterande sociala, Socialt, kulturella och känslomässiga och psykologiska aspekter av liv av flyktingar i Vilnius.
Utställningen bjuder in till uppmärksamma universella värden, att erkänna vikten av organisationen och sociala organisationer, såsom Röda Korset, Välgörande Samhälle Litauiska Vilnius (Vilnius Litauiska Välgörande Samhälle), Feminina OECD: s kommitté (Kvinno Care kommittén) i in., som drog en hjälpande hand till människor som drabbats av katastrofer krigs.
Plus en samling av historiska och dokumentära fotografier Zdanowskich visades första gången på National Museum of Art. M. K. Čiurlionisa w Kownie w dniach 6 XI 2014 - 18 Jag 2015. Fotografierna immortaliseras litauerna, Polacker och judar. Man skulle vilja tro, att majoriteten av flyktingarna överlevde turbulensen av krig och - överlevde genom Litauen - började ett nytt liv i sitt hemland eller utanför dess gränser.
Ett möte med historien genom fotografier väcker alla sorters känslor. Eftersom många av bilderna presenteras barn i olika åldrar, kanske det kommer att finnas människor i äldre, som - tacksam för gåvan av lång livslängd - erkänna på fotografierna själva eller sina nära och kära.
(...) Den genomsnittliga storleken är autentiska bilder 11,6 X 17,7 cm.”
Curator för utställningen Vaida Sirvydaitė-Rakutienė [Pressmaterial http okis://www.okis.pl/site/dla_mediow/n/1/n/1.html]

Utställningen öppnades av chefen för Nedre Schlesien Center of Photography – Jan Bortkiewicz, Direktör för National Museum of Arts i Kaunas – Många Osvaldas oraz RADCY – Minister i ambassaden i Republiken Litauens i Polen – Dr Audrius Alexander Žulys.

Öppnande av en utställning av fotografier "Fem år av global organisation av tävlingen - Tro och trogna i världen" – minirelacja

9 August 2015PROV, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

I samarbete med House of polska kultur i Vilnius, på dag 30 Juli 2015 r på 17,00 Vi öppnade en fotoutställning "Fem år av global organisation av tävlingen - Tro och de troende i världen"

På över 200 fotografier visade en representativ del av samlingen vi fick inom ramen för 5 år för att organisera tävlingen. De rymliga interiörer polska Culture House Gallery kan se olika manifestationer av religion runt om i världen look fotografer.

Tack gästfrihet polska Culture House för tredje gången vi besöker Vilnius, Denna gång vi öppnade "Fem år av global organisation av tävlingen - Tro och de troende i världen". Nedan flera bilder från invigningen.

Wroclaw – Biografiska utomhusutställning tillägnad Witold Romer

3 August 2015KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Från 03 Augusti 2015 vid Wroclaw Market kommer du att kunna se utomhus utställningen titeln biografi. “Witold Romer - forskare och konstnär”. Det visar intresset för vetenskapliga och konstnärliga fotografen och kemist i Wrocław och människor och platser i samband med historien om hans liv.

Den arrangeras av Centre “Minne och framtid”, och de förberett henne Barbara Romer och Adam lördag.

Witold Romer (ur. 14 Juli 1900 we Lwowie, zm. 19 kwietnia 1967 i Wroclaw) – polski inżynier chemik, profesor Katedry Fototechniki Politechniki Wrocławskiej. Artysta fotografik, od Międzynarodowej Federacji Sztuki Fotograficznej otrzymał tytuł Honoraire Excellence FIAP (HonEFIAP).[https://pl.wikipedia.org/wiki/Witold_Romer]

[http://www.geni.com/people/Witold-Romer/6000000015093973557]

Öppnande av en utställning av fotografier “Fem år av den globala konkurrensen organisation – Tron och de troende i hela världen”

24 July 2015KONST, PROV, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Vi inbjuder dig hjärtligt till öppnandet av en utställning av fotografier “Fem år av den globala konkurrensen organisation – Tron och de troende i hela världen”, utvalda fotografiska verk.

30 Juli 2015 r., h. 17:00

Utställningen pågår fram till 22 Augusti 2015 r. Fri entré

Zobacz także Dom Polski Wilno

Zapraszamy do odwiedzenia wystawy i spotkania się z organizatorami,którzy przyjadą z Polski na wernisażu w dniu 30 Juli 2015 r på 17,00. Wystawa zostanie otwarta w Galerii Domu Kultury Polskiej, ulica Naugarduko 76, Wilno – Litwa

We invite you to visit the exhibition and meetings with the organizers, who will come from Polish at the opening on July 30, 2015 at 5 pm.
We also invite you to read the text of the photographic exhibition in Polish, English, German and French – language just click on the link.
The exhibition will be opened in the Gallery of Polish Culture House, Naugarduko Str. 76, Vilnius – Lithuania

tekst do wiary i wierni po angielsku str.2

Edward Hartwig – “Hazy och färger” fotoutställning i slottet Ksiaz

15 July 2015KONST, UTSTÄLLNINGAR, FLASHAndrzej Malyszko

Om Hartwig säker på att alla hörde, som behandlar fotografiet på allvar. Detta är en av de mest kända polska fotografer. Son berömda porträttmålare, Han ställde ut sedan början av trettiotalet av artonhundratalet. Han var en av de första, som bröt sig loss från traditionen av bułhakowskiej, släppa ett fotografi av idéer Bułhak “servitut” foton. Hartwig var en extremt mångsidig konstnär, Han övade många typer av fotografering, landskap, fotografi figural, reportage… Den prisbelönta, författare till ett flertal utställningar och publikationer.

Utställning “Hazy och färger” illustrerar det stora utbudet av kreativa fotograf. Du hittar vackra, svart och vitt, och ännu impressionistiska landskap och abstrakt, färgfotografier från sena period av kreativitet.

[wptf id=”12″]

FOTOGRAFI Zdzislaw Rynkiewicz

12 July 2015KONST, UTSTÄLLNINGARAndrzej Malyszko

Joanna Motylska-Komsta

DISCOVERING spännande historia i FOTOGRAFI Zdzislaw Rynkiewicz

Varje aktuella bilden döljer sin spännande historia. Författare raskar skjutteknik. Ständigt väcker intresse för ämnet och sammansättning. Intervju med nestorn polska fotografi Zdzislaw Rynkiewicz.

JMK:
Lord kreativt sätt att självförverkligande var lindning och krokig. Innan du helt offrade sin egen "ego" av fotografi, wcześniej – między innymi – podjął Pan pracę reportera filmowego jako korespondent Dziennika Telewizyjnego TVP na województwo białostockie. Dlaczego nie kontynuował Pan kariery reportera telewizyjnego?
ZR:
To nie ja, ani moi pracodawcy z Telewizji Polskiej, zrezygnowali ze współpracy ze mną. Det var ett politiskt beslut som fattats av den första sekreterare i provinskommittén i kommunistpartiet i Bialystok. För "krytykanctwo". Sådana epitet i jargong parti byråkrater fördömde journalister, som hade modet att genomföra kritisk rapportering om lokala caciques odugliga regeringar.
Faktiskt, mycket erfaren påtvingad förändring av status TVP reporter, utrustad med den officiella filmkamera och Bell-Howell presskort, statusen för en arbetslös man, wyposażonego w prywatny aparat fotograficzny marki Praktica, jako jedyne narzędzie pracy zarobkowej oraz „wilczy bilet”. Szczególnie boleśnie odczułem gwałtowne odcięcie mnie od klimatu codziennych wydarzeń zasługujących na rejestrację kamerą filmową.
Klimatu, który lubiłem i który mnie mobilizował do twórczej pracy. Praca reportera telewizyjnego dawała ogromną satysfakcję bycia człowiekiem przydatnym społeczeństwu. Oczywiście przydatnym z dziennikarskiego punktu widzenia. Nie dbałem o opinię dot. mojej pracy reporterskiej ze strony partyjnych dygnitarzy. Tylko ocena telewidzów i przełożonych z TVP miały wpływ na dobór tematyki moich reportaży co nie oznacza, że zaniedbywałem filmową obsługę ważnych z punktu widzenia PZPR nasiadówek partyjnych. Mimo to, częstotliwość pokazywania na antenie TVP zasłużonych działaczy partii nie spełniała oczekiwań partyjnego aparatu władzy.
JMK:
Posiada Pan imponujący dorobek artystyczny – wyróżnienia i nagrody. Brał Pan udział w ponad 150 Nationella och internationella fotoutställningar. Du har fått, bland annat: Guld förtjänstkors, Bronsmedalj “Gloria Artis”. Jag ber så lite perverst: Hur skulle du beskriva ditt arbete till någon Photo, som aldrig har sett dem?
ZR:
Endast ett fåtal fotografer kan livfullt uttrycka sina kreativa visioner som både en kamera och en kamera tal. Jag tillhör inte dem. Jag föredrar att skapa ett fotografi än att tala om fotografering. Och på så sätt tillgänglig för mig, staram się manifestować mój emocjonalny stosunek do fotografii jako dzieła sztuki. Andra former av berättande runt min fotografiska arbete jag lämnar kritiker.
JMK:
Vad det är det viktigaste, Jag skulle vilja Mr., till andra människor att veta om dig?
ZR:
Det svåraste är att prata om dig själv utan att falla in i storhetsvansinne. Speciellt, de inte känner behov av att vara av intresse för tredje part. Jag skulle vilja, till minne av mottagarna av mina fotografier återstående bilder som skapats av mig och inte författaren. Associera skaparen och hans arbete burk, skapa en objektiv bild innehåll mottagning. En bra fotografi inte nödvändigtvis har en "respektabel" far. Det kan vara hemlös föräldralös, Jag accepterar andra människor. Detta media är ansvarig för information om författare och deras verk och immateriella rättigheter och konstnärliga låta dessa verk behandlar den polska upphovsrätt.
JMK:
Mr presenteras fotografier i utställningen, som de togs mellan 1954-2014, vilket skapar en uppsättning extremt färgstarka krönikor av forna tider. Vad för dig innebär att vara en bra fotograf idag, när allt de gör bilder?
ZR:
Niełatwo jest w dzisiejszych czasach zabłysnąć na rynku fotograficznym chwytliwym obrazem bo konkurencja jest olbrzymia. Powszechna dostępność urządzeń utrwalających obraz i dźwięk, umożliwia rejestrację każdego zdarzenia, w dowolnie wybranym zakątku świata. Jedynym problemem ograniczającym powstanie dobrej fotografii jest umiejętność wyboru ciekawego tematu i właściwej chwili – ułamka sekundy, do naciśnięcia spustu migawki aparatu fotograficznego. „Pstryknięcie” w odpowiednim momencie może spowodować lub nie, że nasze zdjęcie będzie tak zwanym „niusem”. Nie mniejszą rolę w tworzeniu hitów fotograficznych odgrywa dramaturgia zdarzenia. Współczesny świat, pełen przemocy i klęsk żywiołowych, dostarcza fotografom mnóstwo okazji do tworzenia szokujących zdjęć. W takich warunkach pojawiają się raz, po raz „mistrzowie jednej fotografii”. Przypadkowej fotografii.
JMK:
Skąd czerpie Pan inspiracje do sesji/zdjęć?
ZR:
Najważniejszą, outtömliga gruvan av de ämnen i min fotografering var och är en verkligheten omkring oss. Även den grå vardagen, filtreras genom ett skarpt öga fotograf dokumentärfilm lämnar på kameran - nu på minneskortet – mystisk spår, som ger upphov till den fotografiska bilden.
Sällan skapar jag en fiktiv verklighet, om det inte krävs av det vidare begreppet kreativ. I år 70 Jag 80- dessa ub. talet, några utvalda fotografiska bilder i svartvitt, Jag utsattes sekundär przetworzeniom i form av: fotomontażu, grafiki czy selektywnej sepii chromianowej. Sådana behandlingar var möjligt på grund administreras av mig i powiększalniku stället för den traditionella ljus punktowemu, "Mjölk" glödlampor. Spotlight – även kallad linjär – möjliggör trogen återgivning av fotografiska papper korn av silvermetallstrukturer, innesluten i ett gelatin svart-vit negativ film. Och denna "bagatell", dominerar min fotografiska bilder av traditionell fotografering jag brydde.
JMK:
För vad de största svårigheterna / utmaningar du stött på under sitt arbete?
ZR:
Det största problemet jag var tvungen att möta i sitt arbete som fotograf hantverkare var förverkligandet av order (1973) till Museum of Nature i Bialowieza. Ansvarig, Han ville ha en central fronton av museet, Stor bild av en besättning av bison, gjort traditionell teknik på fotopapper. I år 1973, i Polen, inte gjort ännu målningar industriell metod. Zlecony formatet zdęcia (horisontell) Det var en jätte: 4,0 X 2,5 m. Beställ realiseras men under många år jag kunde inte förlåta mig själv tagit, vårdslöst beslut. Denna order ledde mig nästan att förstöra. Jag var tvungen att upprepa bilden två gånger. Kostnad för fotografiskt material som används och som är speciellt gjorda för den här tjänsten kyvett winidurowe kompensera min avgift till nästan noll. Och hela min naiva tro, att rött ljus fotopapper Flare. Ja, Det flammar men inte på kort sikt. Och, med min fru Janina, vi installerat på en speciell ram rullar fotopapper för cirka 30 minut. To wystarczyło aby wywołany papier był mocno „zadymiony”. Całonocna nasza praca poszła na marne.
JMK:
Największa ekstrawagancja, na która sobie Pan pozwolił?
ZR:
W latach 70-tych ub. wieku otrzymałem zlecenie od Personalnego Spółdzielni Inwalidów w Białymstoku. Zlecenie dotyczyło reportażu fotograficznego z zaślubin pary młodych w Urzędzie Stanu Cywilnego. Personalny prosił mnie, abym „umiejętnie” fotografował tę parę z uwagi na pewne dysproporcje figuralne nowożeńców. Pani młoda ważyła ok. 100 kg. a pan młody… 40 kg. W fotografii wszystko jest możliwe. Zamiast zwykle stosowanego w takich usługach obiektywu standardowego, do swojej Praktyki zainstalowałem obiektyw szerokokątny. Dzięki skrótom perspektywicznym, charakterystycznym dla obiektywów szerokokątnych, udało mi się wyrównać dysproporcje pary młodych. Nie udało się jednak poprawić ogólnego wizerunku nowożeńców. A wizerunek ten był raczej tragikomiczny.
Speciellt vit slöja på huvudet 60-åriga bruden kontrast till allvaret i det ögonblick. En serie bilder av bröllop de nygifta emot med entusiasm: Joe Titta vad jag skönhet ...
En av dessa bilder - naturligtvis med samtycke modeller – Jag skickade under året 1991 den internationella fototävling till Storbritannien. Fick huvudpriset i kategorin: "Skämt".
JMK:
Den största hemligheten i Herrens verk fotograf?
ZR:
Självklart, Jag har min - utvecklats under årens lopp - tekniska kuriosa Verkstad, berika estetik mina bilder. Nie są one znane innym fotografom tylko dlatego, że ich stosowanie w laboratorium fotografa nie da się opisać słownym tekstem. To trzeba praktycznie przećwiczyć w ciemni fotograficznej.
JMK:
Co najbardziej Pana zadziwiło w pracy fotografa?
ZR:
Każdy zlecony reportaż, każdy plener fotograficzny a zwłaszcza nieprzewidziane zdarzenie w otaczającej nas rzeczywistości, dostarczają wielu zaskakujących i zadziwiających sytuacji. One powodują, iż zawód fotografa nie jest monotonny.
JMK:
Co Pana najbardziej rozśmieszyło w pracy fotografa?
ZR:
I 1966 kręciłem dla potrzeb TVP „Wiec Przyjaźni”, w Brzostowicy na pograniczu polsko-białoruskim. Na wielkiej płycie przed trybuną honorową, na której sekretarze partii: Gomułka i Chruszczow w posągowych pozach słuchali hymnu Związku Radzieckiego, pojawił się… zając. Kucnąwszy na tylnych skokach, przez kilkanaście sekund wsłuchiwał się w doniosłe dźwięki hymnu ZSRR. Zebrani z trudem ukrywali na swych twarzach wesołość chwili. Speszony zając odkrywszy fakt, że znalazł się w nieodpowiednim towarzystwie, czmychnął w otaczające zarośla. En del av filmen med haren i bakgrunden, Det skars ut ur mitt reportage före publicering på TV.
JMK:
Vad är det mest skrämde dig som fotograf?
ZR:
I 1965 områdena provins. Bialystok i avrinningsområden Narew, Bug och Biebrza översvämmades med vatten. Med TVP fick en rekommendation att filma Flygfoto över flodvattnet. Som ett sätt att luftfarten vunnits från Aero Club of Bialystok berömda, biplan "kukuruźnik". Under flygningen över översvämmade områden vatten, sår 60 m. filmremsa. På vägen tillbaka till flygplatsen, młody pilot samolotu postanowił poddać mają psychikę niebezpiecznej próbie. powodując gwałtowne opadanie „kukuruźnika”. Det senare erkände och bad om ursäkt till mig, det var en "kontrollerad" härkomst. Och, tyvärr, Jag visste inte, och detta flyg levde den fruktansvärda.
JMK:
Vad är det bästa i arbetet med fotografen?
ZR:
Jag gillar att fotografera och detta faktum har orsakat, att yrket fotografen utövas av mer än 60 år. En pensionerad? Också ofta jag når för kameran. Communing med en kamera inte bara på den så kallade "plan" ger mig stor glädje.
JMK:
Om du kunde gå tillbaka i tiden, vad skulle du göra annorlunda?
ZR:
Szedłbym på samma sätt. Förmodligen skulle jag undvika att äventyra situationer vid korsningen med makt. Ibland måste du något att förlora här och nu för att återhämta sig i framtiden. Naturligtvis är detta inte gäller principer, som jag kommer alltid att vara trogen. Jag behöver inte skämmas för, Vad jag gjorde i det förflutna. Tvärtom, Jag är stolt över mina prestationer to-date.
JMK:
Ma Pan, som den unga åldern av intressant portfölj och dokumenterade konstnärliga landvinningar. Som Herrens äventyr började med ett fotografi?
ZR:
Det är en lång historia, fullständig randomisering (som ett yrke) en av mina många passioner i livet. Förutom familjeintressen musik (son till församlings organist i den katolska kyrkan), flera års arbete i bank, rikta kulturinstitutioner och slutligen nå ut drömmen status TVP reporter.
Jag avslutade sin professionella karriär som fotograf hantverkare. Status konstnär (medlemskap. ZPAF) Det var inte mitt yrke även om många fotografer tack vare legitimitet ZPAF ganska bra egzystowało i PRL.
JMK:
Har du själv selfie?
ZR:
Nej. Varje dag (under rakning) Jag har möjlighet att titta på hans fysionomi i spegeln. Det räcker för mig.
JMK:
Och slutligen, några råd till blivande fotografer?
ZR:
Fotografera, skjuta och skjuta igen. Bookish kunskap är endast en introduktion till fotografering. Endast hårt arbete gör en gesäll mästare ...
JMK:
Tack för intervjun och önskar er fortsatt framgång.

[wptf id=”11″]
Öppnande av en utställning med fotografier Mr Zdzislaw Rynkiewicz höll 20.06.2015 r. i galleriet i Nedre Schlesien Association of konstnärliga fotografer och konstnärer i audiovisuella ( DSAFITA) i Wroclaw, Den. Wlodkowica 31 / 4a.

Foto Magazine – "OBSCURA" – bärbara datorer Foto PFFiAST, DSAFiTA

Fotografia nie jedno ma imię. Kolorowa i czarno-biała, portretowa i krajobrazowa, reporterska i studyjna, czysta sztuka lub zaangażowana społecznie. I wreszcie, dobra albo zła.

Wystawa METRO by Ignacy50 prezentowana Galerii Teatru KOREZ w Katowicach, Plac Sejmu Śląskiego 2, do końca czerwca 2016.

I samarbete med House of polska kultur i Vilnius, på dag 30 Juli 2015 r på 17,00 Vi öppnade en fotoutställning "Fem år av global organisation av tävlingen - Tro och de troende i världen"

Vi inbjuder dig hjärtligt till öppnandet av en utställning av fotografier “Fem år av den globala konkurrensen organisation – Tron och de troende i hela världen”, utvalda fotografiska verk.

Zobacz także Dom Polski Wilno