Joanna Motylska-Komsta

DISCOVERING spännande historia i FOTOGRAFI Zdzislaw Rynkiewicz

Varje aktuella bilden döljer sin spännande historia. Författare raskar skjutteknik. Ständigt väcker intresse för ämnet och sammansättning. Intervju med nestorn polska fotografi Zdzislaw Rynkiewicz.

JMK:
Lord kreativt sätt att självförverkligande var lindning och krokig. Innan du helt offrade sin egen "ego" av fotografi, wcześniej – między innymi – podjął Pan pracę reportera filmowego jako korespondent Dziennika Telewizyjnego TVP na województwo białostockie. Dlaczego nie kontynuował Pan kariery reportera telewizyjnego?
ZR:
To nie ja, ani moi pracodawcy z Telewizji Polskiej, zrezygnowali ze współpracy ze mną. Det var ett politiskt beslut som fattats av den första sekreterare i provinskommittén i kommunistpartiet i Bialystok. För "krytykanctwo". Sådana epitet i jargong parti byråkrater fördömde journalister, som hade modet att genomföra kritisk rapportering om lokala caciques odugliga regeringar.
Faktiskt, mycket erfaren påtvingad förändring av status TVP reporter, utrustad med den officiella filmkamera och Bell-Howell presskort, statusen för en arbetslös man, wyposażonego w prywatny aparat fotograficzny marki Praktica, jako jedyne narzędzie pracy zarobkowej oraz „wilczy bilet”. Szczególnie boleśnie odczułem gwałtowne odcięcie mnie od klimatu codziennych wydarzeń zasługujących na rejestrację kamerą filmową.
Klimatu, który lubiłem i który mnie mobilizował do twórczej pracy. Praca reportera telewizyjnego dawała ogromną satysfakcję bycia człowiekiem przydatnym społeczeństwu. Oczywiście przydatnym z dziennikarskiego punktu widzenia. Nie dbałem o opinię dot. mojej pracy reporterskiej ze strony partyjnych dygnitarzy. Tylko ocena telewidzów i przełożonych z TVP miały wpływ na dobór tematyki moich reportaży co nie oznacza, że zaniedbywałem filmową obsługę ważnych z punktu widzenia PZPR nasiadówek partyjnych. Mimo to, częstotliwość pokazywania na antenie TVP zasłużonych działaczy partii nie spełniała oczekiwań partyjnego aparatu władzy.
JMK:
Posiada Pan imponujący dorobek artystyczny – wyróżnienia i nagrody. Brał Pan udział w ponad 150 Nationella och internationella fotoutställningar. Du har fått, bland annat: Guld förtjänstkors, Bronsmedalj “Gloria Artis”. Jag ber så lite perverst: Hur skulle du beskriva ditt arbete till någon Photo, som aldrig har sett dem?
ZR:
Endast ett fåtal fotografer kan livfullt uttrycka sina kreativa visioner som både en kamera och en kamera tal. Jag tillhör inte dem. Jag föredrar att skapa ett fotografi än att tala om fotografering. Och på så sätt tillgänglig för mig, staram się manifestować mój emocjonalny stosunek do fotografii jako dzieła sztuki. Andra former av berättande runt min fotografiska arbete jag lämnar kritiker.
JMK:
Vad det är det viktigaste, Jag skulle vilja Mr., till andra människor att veta om dig?
ZR:
Det svåraste är att prata om dig själv utan att falla in i storhetsvansinne. Speciellt, de inte känner behov av att vara av intresse för tredje part. Jag skulle vilja, till minne av mottagarna av mina fotografier återstående bilder som skapats av mig och inte författaren. Associera skaparen och hans arbete burk, skapa en objektiv bild innehåll mottagning. En bra fotografi inte nödvändigtvis har en "respektabel" far. Det kan vara hemlös föräldralös, Jag accepterar andra människor. Detta media är ansvarig för information om författare och deras verk och immateriella rättigheter och konstnärliga låta dessa verk behandlar den polska upphovsrätt.
JMK:
Mr presenteras fotografier i utställningen, som de togs mellan 1954-2014, vilket skapar en uppsättning extremt färgstarka krönikor av forna tider. Vad för dig innebär att vara en bra fotograf idag, när allt de gör bilder?
ZR:
Niełatwo jest w dzisiejszych czasach zabłysnąć na rynku fotograficznym chwytliwym obrazem bo konkurencja jest olbrzymia. Powszechna dostępność urządzeń utrwalających obraz i dźwięk, umożliwia rejestrację każdego zdarzenia, w dowolnie wybranym zakątku świata. Jedynym problemem ograniczającym powstanie dobrej fotografii jest umiejętność wyboru ciekawego tematu i właściwej chwili – ułamka sekundy, do naciśnięcia spustu migawki aparatu fotograficznego. „Pstryknięcie” w odpowiednim momencie może spowodować lub nie, że nasze zdjęcie będzie tak zwanym „niusem”. Nie mniejszą rolę w tworzeniu hitów fotograficznych odgrywa dramaturgia zdarzenia. Współczesny świat, pełen przemocy i klęsk żywiołowych, dostarcza fotografom mnóstwo okazji do tworzenia szokujących zdjęć. W takich warunkach pojawiają się raz, po raz „mistrzowie jednej fotografii”. Przypadkowej fotografii.
JMK:
Skąd czerpie Pan inspiracje do sesji/zdjęć?
ZR:
Najważniejszą, outtömliga gruvan av de ämnen i min fotografering var och är en verkligheten omkring oss. Även den grå vardagen, filtreras genom ett skarpt öga fotograf dokumentärfilm lämnar på kameran - nu på minneskortet – mystisk spår, som ger upphov till den fotografiska bilden.
Sällan skapar jag en fiktiv verklighet, om det inte krävs av det vidare begreppet kreativ. I år 70 Jag 80- dessa ub. talet, några utvalda fotografiska bilder i svartvitt, Jag utsattes sekundär przetworzeniom i form av: fotomontażu, grafiki czy selektywnej sepii chromianowej. Sådana behandlingar var möjligt på grund administreras av mig i powiększalniku stället för den traditionella ljus punktowemu, "Mjölk" glödlampor. Spotlight – även kallad linjär – möjliggör trogen återgivning av fotografiska papper korn av silvermetallstrukturer, innesluten i ett gelatin svart-vit negativ film. Och denna "bagatell", dominerar min fotografiska bilder av traditionell fotografering jag brydde.
JMK:
För vad de största svårigheterna / utmaningar du stött på under sitt arbete?
ZR:
Det största problemet jag var tvungen att möta i sitt arbete som fotograf hantverkare var förverkligandet av order (1973) till Museum of Nature i Bialowieza. Ansvarig, Han ville ha en central fronton av museet, Stor bild av en besättning av bison, gjort traditionell teknik på fotopapper. I år 1973, i Polen, inte gjort ännu målningar industriell metod. Zlecony formatet zdęcia (horisontell) Det var en jätte: 4,0 X 2,5 m. Beställ realiseras men under många år jag kunde inte förlåta mig själv tagit, vårdslöst beslut. Denna order ledde mig nästan att förstöra. Jag var tvungen att upprepa bilden två gånger. Kostnad för fotografiskt material som används och som är speciellt gjorda för den här tjänsten kyvett winidurowe kompensera min avgift till nästan noll. Och hela min naiva tro, att rött ljus fotopapper Flare. Ja, Det flammar men inte på kort sikt. Och, med min fru Janina, vi installerat på en speciell ram rullar fotopapper för cirka 30 minut. To wystarczyło aby wywołany papier był mocno „zadymiony”. Całonocna nasza praca poszła na marne.
JMK:
Największa ekstrawagancja, na która sobie Pan pozwolił?
ZR:
W latach 70-tych ub. wieku otrzymałem zlecenie od Personalnego Spółdzielni Inwalidów w Białymstoku. Zlecenie dotyczyło reportażu fotograficznego z zaślubin pary młodych w Urzędzie Stanu Cywilnego. Personalny prosił mnie, abym „umiejętnie” fotografował tę parę z uwagi na pewne dysproporcje figuralne nowożeńców. Pani młoda ważyła ok. 100 kg. a pan młody… 40 kg. W fotografii wszystko jest możliwe. Zamiast zwykle stosowanego w takich usługach obiektywu standardowego, do swojej Praktyki zainstalowałem obiektyw szerokokątny. Dzięki skrótom perspektywicznym, charakterystycznym dla obiektywów szerokokątnych, udało mi się wyrównać dysproporcje pary młodych. Nie udało się jednak poprawić ogólnego wizerunku nowożeńców. A wizerunek ten był raczej tragikomiczny.
Speciellt vit slöja på huvudet 60-åriga bruden kontrast till allvaret i det ögonblick. En serie bilder av bröllop de nygifta emot med entusiasm: Joe Titta vad jag skönhet ...
En av dessa bilder - naturligtvis med samtycke modeller – Jag skickade under året 1991 den internationella fototävling till Storbritannien. Fick huvudpriset i kategorin: "Skämt".
JMK:
Den största hemligheten i Herrens verk fotograf?
ZR:
Självklart, Jag har min - utvecklats under årens lopp - tekniska kuriosa Verkstad, berika estetik mina bilder. Nie są one znane innym fotografom tylko dlatego, że ich stosowanie w laboratorium fotografa nie da się opisać słownym tekstem. To trzeba praktycznie przećwiczyć w ciemni fotograficznej.
JMK:
Co najbardziej Pana zadziwiło w pracy fotografa?
ZR:
Każdy zlecony reportaż, każdy plener fotograficzny a zwłaszcza nieprzewidziane zdarzenie w otaczającej nas rzeczywistości, dostarczają wielu zaskakujących i zadziwiających sytuacji. One powodują, iż zawód fotografa nie jest monotonny.
JMK:
Co Pana najbardziej rozśmieszyło w pracy fotografa?
ZR:
I 1966 kręciłem dla potrzeb TVP „Wiec Przyjaźni”, w Brzostowicy na pograniczu polsko-białoruskim. Na wielkiej płycie przed trybuną honorową, na której sekretarze partii: Gomułka i Chruszczow w posągowych pozach słuchali hymnu Związku Radzieckiego, pojawił się… zając. Kucnąwszy na tylnych skokach, przez kilkanaście sekund wsłuchiwał się w doniosłe dźwięki hymnu ZSRR. Zebrani z trudem ukrywali na swych twarzach wesołość chwili. Speszony zając odkrywszy fakt, że znalazł się w nieodpowiednim towarzystwie, czmychnął w otaczające zarośla. En del av filmen med haren i bakgrunden, Det skars ut ur mitt reportage före publicering på TV.
JMK:
Vad är det mest skrämde dig som fotograf?
ZR:
I 1965 områdena provins. Bialystok i avrinningsområden Narew, Bug och Biebrza översvämmades med vatten. Med TVP fick en rekommendation att filma Flygfoto över flodvattnet. Som ett sätt att luftfarten vunnits från Aero Club of Bialystok berömda, biplan "kukuruźnik". Under flygningen över översvämmade områden vatten, sår 60 m. filmremsa. På vägen tillbaka till flygplatsen, młody pilot samolotu postanowił poddać mają psychikę niebezpiecznej próbie. powodując gwałtowne opadanie „kukuruźnika”. Det senare erkände och bad om ursäkt till mig, det var en "kontrollerad" härkomst. Och, tyvärr, Jag visste inte, och detta flyg levde den fruktansvärda.
JMK:
Vad är det bästa i arbetet med fotografen?
ZR:
Jag gillar att fotografera och detta faktum har orsakat, att yrket fotografen utövas av mer än 60 år. En pensionerad? Också ofta jag når för kameran. Communing med en kamera inte bara på den så kallade "plan" ger mig stor glädje.
JMK:
Om du kunde gå tillbaka i tiden, vad skulle du göra annorlunda?
ZR:
Szedłbym på samma sätt. Förmodligen skulle jag undvika att äventyra situationer vid korsningen med makt. Ibland måste du något att förlora här och nu för att återhämta sig i framtiden. Naturligtvis är detta inte gäller principer, som jag kommer alltid att vara trogen. Jag behöver inte skämmas för, Vad jag gjorde i det förflutna. Tvärtom, Jag är stolt över mina prestationer to-date.
JMK:
Ma Pan, som den unga åldern av intressant portfölj och dokumenterade konstnärliga landvinningar. Som Herrens äventyr började med ett fotografi?
ZR:
Det är en lång historia, fullständig randomisering (som ett yrke) en av mina många passioner i livet. Förutom familjeintressen musik (son till församlings organist i den katolska kyrkan), flera års arbete i bank, rikta kulturinstitutioner och slutligen nå ut drömmen status TVP reporter.
Jag avslutade sin professionella karriär som fotograf hantverkare. Status konstnär (medlemskap. ZPAF) Det var inte mitt yrke även om många fotografer tack vare legitimitet ZPAF ganska bra egzystowało i PRL.
JMK:
Har du själv selfie?
ZR:
Nej. Varje dag (under rakning) Jag har möjlighet att titta på hans fysionomi i spegeln. Det räcker för mig.
JMK:
Och slutligen, några råd till blivande fotografer?
ZR:
Fotografera, skjuta och skjuta igen. Bookish kunskap är endast en introduktion till fotografering. Endast hårt arbete gör en gesäll mästare ...
JMK:
Tack för intervjun och önskar er fortsatt framgång.

[wptf id=”11″]
Öppnande av en utställning med fotografier Mr Zdzislaw Rynkiewicz höll 20.06.2015 r. i galleriet i Nedre Schlesien Association of konstnärliga fotografer och konstnärer i audiovisuella ( DSAFITA) i Wroclaw, Den. Wlodkowica 31 / 4a.